Our Applications Cover Diverse Corporate Markets

RAILWAYS

En informativ sida om svensk järnvägsforskning

Svensk forskning gällande spårbunden trafik och järnväg håller internationellt sett mycket standard. Detta är mycket viktigt för utvecklingen av den svenska järnvägen och för den svenska forskningen. Desto bättre forskning som kommer desto billigare blir det för svenska företag att bedriva effektiv järnvägsverksamhet, på så sätt minskar behovet av företagslån.

Den svenska järnvägen spelar en avgörande roll för privatpersoner och företag i Sverige. Den är avgörande för att företag ska kunna utföra sina leveranser och ta emot varor. När det råder förseningar i järnvägen behöver företag ofta låna pengar för att ordna med täckningsleveranser, vilket är negativt för företagets finansiering.

Järnvägens betydelse för samhället

Järnvägen spelar även en avgörande roll för möjligheten för privatpersoner att resa och röra sig i landet. Staten lånar pengar för att göra investeringar i järnvägen, vilket lönar sig då dessa betalningar lönar sig över tid. Det finns genom historien många privatpersoner som också engagerat sig i utvecklingen av svensk järnväg och spårbunden kollektivtrafik. Många har arbetat dag ut och dag in för att utveckla nya innovationer i syfte att sälja sina tjänster till järnvägen, många har också tagit privatlån eller blancolån för att möjliggöra att de kan forska och utveckla nya projekt och samtidigt ha råd att betala hyran. Att skuldsatta ska kunna nyttja billigare transportmedel har länge varit något som intresserad nissarna bakom järnvägarna. De som snabbt hamnade i skulder sägs ha akut letat efter samt lånat pengar med låg ränta det vi säga de som i sina tidiga dagar under livet försatt sig själva i djupa skulder var den målgruppen denna typ av transportmedel detta främst skulle vara bra för.

Svensk forskning om järnvägen

Svenska högskolor och universitet bedriver självständigt, på regeringens uppdrag, forskning och utbildning. Det finns flera tekniska högskolor i Sveriges som har flera forskare med just järnvägsfrågor som sitt forskningsfält. Forskarna uppbär lön för sitt uppdrag och behöver inte själva låna pengar för sin forskning, i vart fall inte genom privatlån eller blancolån, utan i så fall är det genom särskilda medel som universitetet eller högskolan avsätter för forskningsändamålet. Den kungliga tekniska högskolan i Stockholm har en handfull grupper av forskare som nästan enbart ägnar sig åt järnvägsfrågor. Forskningen handlar delvis om tekniska förutsättningar för järnvägen, såsom hur det tekniska förhållandet mellan järnvägen och spårvägen kan utformas på bästa sätt för att åstadkomma hög hastighet, priseffektivitet och god säkerhet. Forskningen handlar också om tågens interiör. Det vill säga hur konstruktörer kan utforma bekväma tåg för passagerarna, vilket är mycket viktigt för att människor ska välja tåget som transportmedel. Tågföretagen tar ofta företagslån, vanligtvis banklån, för att skapa bekväma tågvagnar och då är det viktigt att de får valuta för sina pengar.

Forskningen om höghastighetståg går snabbt framåt

Det pågår mycket forskning i Sverige om införandet av höghastighetståg. Höghastighetståg är särskilda tåg som på snabb tid tar människor mellan olika destinationer. Många tåg i Sverige kör mellan 150-160 kilometer i timmen, medan det finns höghastighetståg som kan köra minst 250 kilometer i timmen. Höghastighetståg kan alltså i många fall halvera restiden med tåg för de flesta sträckor. Höghastighetståg hade inneburit att restiden mellan Stockholm och Malmö hade kunnat reduceras till 2 timmar och 28 minuter. Sträckan Stockholm och Göteborg hade med höghastighetståg inneburit en minskad restid till 2 timmar och 16 minuter. Detta hade även medfört positiva effekter för de som ska resa tåg ut i Europa, särskilt med hänsyn till att många andra europeiska länder har höghastighetståg vilket hade gett positiva effekter.

De allra flesta är överens om att höghastighetståg hade medfört positiva fördelar för Sverige, men knäckfrågan är frågan om finansiering. Järnvägssystemet behöver nämligen byggas om för att vara anpassat för höghastighetståg, vilket är kostsamt. Det är viktigt att detta inte ska belasta konsumenten, så att konsumenten ska behöva betala ett betydligt högre biljettpris för att åka med ett höghastighetståg jämfört med ett vanligt tåg. Det kan inte vara rimligt att en privatperson ska behöva finansiera höga biljettpriser med hjälp av ett blancolån eller ett privatlån, det är i längden dåligt ur privatekonomisk synpunkt då personen då kan behöva samla lån och krediter om den ådragit sig många lån för sina tågbiljetter. Införandet av höghastighetståg förutsätter alltså att staten svarar för huvuddelen av kostnaderna för byggandet av höghastighetsbanor genom att låna pengar över statsbudgeten. Men det finns även skissartade idéer på en modell där byggandet av höghastighetståg samfinansieras av kommuner, regioner, staten och näringslivet. Företag kan då låna pengar genom banklån för att kunna bidra till byggandet av höghastighetståg, vilket kan medföra stor nytta för företag som är beroende av att sina anställda kan resa snabbt och smidigt i tjänsten.

ENSURING YOUR SYSTEMS ARE OPTIMAL

Renovering och upprustning av järnvägen

Det finns ett stort behov av att bygga ut järnvägen i Sverige så att den också ska nå orter som inte har tågförbindelser. Det är järnvägsägarna som ansvarar för tillbyggnad av järnvägen i Sverige. Trafikverket är den statliga myndighet som har uppgift att bygga ut järnvägen och ansvara för des tillbyggnad. Skälet till att Sverige behöver bygga ut järnvägen är att kapaciteten just nu är full, det är alltså för många tåg i förhållande till vad järnvägsnätet har möjlighet att klara av. Regeringen fattar beslut om vilka järnvägsnät som ska byggas ut och har beslut konstateras att järnvägens tillbyggnad ska ske i en takt som Sveriges statsbudget mäktar med. Det kostar stora pengar att bygga ut järnvägen och det är därför viktigt att det finns avsatta och budgeterade medel för detta. Beslut om utbyggnad av järnvägen föregås av dialogmöten där Trafikverket bjuder in stora mängder aktörer som får möjlighet att ge sin synpunkt på tillbyggnad av järnvägen. Sådana aktörer kan vara näringsliv, politiker, invånare och företag. När det gäller upprustning av själva tågen i sig så är det tågföretagen själva som betalar för detta. Över tid så sker mycket slitage på tågen, särskilt i utrymmen på tåget som används ofta. En sådan renoveringsinsats som företagen behöver göra är att renovera badrum. Tågföretagen lägger stora pengar på badrumsrenovering då badrummen nyttjas ofta och ofta kan bli skadade eller få bristande funktionalitet. Med jämna mellanrum behöver därför tågföretagen företa en badrumsrenovering. Badrummen på tågen är relativt små så det behöver inte ske en så omfattande badrumsrenovering, utan det räcker ofta med att byta handfat, toalett och golv. Det rör sig inte om en badrumsrenovering som man gör i en privatbostad som av förklarliga skäl är mer omfattande. Företagen anlitar ofta en certifierad aktör för att renovera badrum, som har särskild kompetens i att arbeta med våtrumGenom att anlita en erfaren aktör för att renovera badrum, kan man säkerställa att arbetet håller avsedd kvalitet.

Så finansieras järnvägsforskarnas arbete

De som arbetar som forskare med järnvägsfrågor får lön för sitt arbete. Men det kostar mycket att forska på järnvägsfrågor och det räcker inte för universiteten att enbart betala för forskarnas arbetstid.  Forskare som arbetar med renovering och upprustning av järnvägen behöver pengar för detta, vilket ägaren av järnvägen finansierar genom renoveringslån. Renoveringslån är ett banklån för att finansiera upprustning av egendom, vilket skiljer sig från privatlån och blancolån som är lån som inte avser särskilda ändamål finns mer en låneguide här att läsa som vi tagit fram till våra läsare. Forskarna kan också ansöka om särskilda forskningsmedel av universitetet för att anställa personal i sitt forskningsprojekt, kunna finansiera resor inom projektet och andra liknande kostnader. Forskningsmedel ges av universitetet eller genom bidrag från företag, bidraget från företaget utgör inget företagslån utan ska ses som en gåva för forskningsändamål.